Gröna druvor

Airén

Den mest odlade gröna druvan i Spanien, som i sin hemregion La Mancha står för 90% av de vita vinerna. Ger extraktrika, men neutrala, viner med hög alkoholhalt.

Aligoté

Grön druva med tunt skal och med rykte att ge mediokra viner, men kan även ge kraftiga och fylliga viner. Har hög syra och är mindre lagringsdugliga. Odlas i Bourgogne, men de bästa kommer från byn Bouzeron i Cote Chalonnais. Används traditionellt som bas för Kir.

Alvarinho

Grön druva som är populär i norra Portugal där den bland annat används till Vinho Verde.Ger fruktiga och långlivade viner.

Arinto

Grön druva som ger friska och aromatiska viner i stora delar av Portugal. Dominerar i Bucelas. Har hög kvalitet, men ersätts på många håll med mer högavkastande druvsorter.

Arneis

En gammal grön druva som fått som fått en renässans i Piemonte i Italien.Ger fruktiga viner med bra syra och karaktär.

Bacchus

Korsning mellan Sylvaner/Riesling och Müller-Thurgau. Ger fruktiga och extraktrika viner.

Bourboulenc

Gammal grön druvsort som fortfarande förekommer i franska Midi. Ger tunna och neutrala viner. Är en av de tretton druvor som är tillåtna i Châteauneuf-du-Pape.

Bual

Grön druva som ger Bual-vinerna, vilka hör till Madeiras främsta viner. Ökar i popularitet och används även både till starkvin och vanligt vin.

Chardonnay

Grön druva som är en av de populäraste sorterna i hela världen. Växer i de flesta jordmåner men trivs bäst på kalk- och kritjordar. Innehåller mycket socker, är lättodlad och ger rik skörd. Vinet är oftast torrt, fylligt, ibland lite hårt som ungt, icke aromatiskt och ofta svårt att känna igen, påminner ibland om äpplen samt ger kraftigt gult vin speciellt vid lagring. Chardonnay är populärt att eklagra och ger då rökiga viner eller ett smörigt, kolalikt inslag i doft och smak. Med mognad påminner smaken om melon, mogna äpplen och även nötter. Vinerna från t.ex Chablis har i allmänhet mycket syra medan andra som lagrats länge i fat inte har samma karaktär. Australien har sin egen stil. Vinerna är fylliga och runda, doften har ett inslag av exotiska frukter och de amerikanska vinerna har ibland ett klart inslag av ananas i både doft och smak. Den vita druvan som passar bäst till ekfatslagring.

Färg: Blek till kraftigt gul

Doft: Smörkola, päron, mineral

Smak: Fyllig, frisk, smör, päron, citrus, torr

Land: Hela världen

Vintyper: Bourgogne

Chasselas

Grön druva som i Alsace används mest i blandningar och i bordsvin.Mycket vanlig i Schweiz där den även kallas Fendant i Valais/Wallis och Dorin samt Perlan i andra delar. Odlas även i franska Savojen och i tyska Baden under namnet Gutedel. Ger mjuka och fruktiga viner med låg syra som ofta är lite spritsiga.

Chenin Blanc

Grön druva som är utspridd över hela världen och kan egentligen inte kopplas ihop med någon speciell region eller trakt, möjligtvis Loire-dalen. Vinerna är mycket syrarika med hög friskhet, och Chenin Blanc ger allt från torra till söta viner, mousserande. Doften är något svår att definiera. Det doftar något sött, lite unket – honung, aprikoser och blommor, fuktig halm påstår vissa. När man snurrar vinet i glaset, syns spåren av glycerin (tårar eller ben) tydligt i glasets kanter. Unga viner är mer blommiga än fruktiga. I smaken finns tyngd och oljighet och syra naturligtvis vilket inte alls behöver vara någon nackdel speciellt i söta viner. Söta viner av denna druva från Loire tillhör de mest lagringsdugliga i världen. Kräver mycket sol för att mogna, ger torra, söta viner. Passar bra till mousserande viner.

Färg: Blek

Doft: Blommig, gummi, citrus, fuktig halm

Smak: Frisk, syrlig, medelfyllig, honung, halm

Land: Frankrike, USA, Australien, Sydafrika

Vintyper: Loire

Clairette

Grön druva i som förekommer i runt Côtes-du-Rhône och Provence och som mest används till blandningar. Har hög alkoholhalt, låg syra och oxiderar lätt. Används till det gamla kända mousserande vinet Blanquette de Limoux.

Cortese

Grön druva som används i Piemonte. Obefintlig bouquet, skarp syra och neutral smak. (precis som italienarna vill ha det). Italiens dyraste vita vin, Gavi dei Gavi, är gjord på Cortese.

Gewürztraminer

Detta sägs vara den lättaste grönadruvan att känna igen. I likhet med Muscat har den en mycket aromrik, kryddig doft. Vissa nämner också exotiska frukter och blommor. Parfymerad kunde kanske vara ordet. Doften är definitivt söt! Druvans skal innehåller mycket färgämne vilket ger vinet en djup, gyllene färg. Druvan hör hemma i Alsace där den ger torra och mycket bra matviner. Gewurztraminer och Muscat är påfallande lika och inte alls så lätta att urskilja från varandra.

Färg: Gyllengul

Doft: Kryddig aromrik, exotiska frukter och blommor, parfymerad

Smak: Ingefära, kanel

Land: Frankrike, Tyskland, USA

Vintyper: Alsace

Grechetto

Grön druva som odlas lokalt i Umbrien i Italien och som är känd för Orvieto- och Torgiano-vinerna. Ger fylliga och smakrika viner med nötkaraktär. Blandas ofta med Trebbiano.

Greco

Gammal grön druva som importerades till Italien från Grekland under antiken och som än idag anses vara den finaste druvan för torra vita viner i Syditalien. Ger lagringsdugliga viner.

Grüner Veltliner

Grön druva som dominerar vinproduktionen i Österrike där den har sitt ursprung, men som förekommer på många håll i Östeuropa. Ger mycket charmiga och friska viner med en liten kryddighet.

Gutedel

Se Chasselas.

Huxelrebe

Grön druva som är en korsning mellan Chasselas och Courtillier-Musqué. Vid hård beskärning får druvan höga sockerhalter. Kan angripas av ädelröta.

Johannisberg Riesling

Se Riesling

Fumé Blanc

Se Sauvignon Blanc

Furmint

Ungersk grön druva som är den viktigaste delen i de berömda Tokaji-viner. Angrips lätt av ädelröta och ger mäktiga och söta och viner med en lite bränd karaktär. Kan lagras hur länge som helst.

Kerner

Grön druva som är en korsning av Riesling och Trollinger. Är den korsning som mest påminner om Riesling, men som ger högre avkastning. Innehåller mer socker och syror än Müller-Thurgau.

Laski Riesling

Se Welschriesling.

Macabeo/Maccabeu

Katalanska namnet på Viura.

Malvasia

Grön druva som odlas i Toscana och som ger arom, extrakt och kropp åt vinerna.

Malvoisie

Grön druva som är en av världens äldsta druvsorter. Ger det sötaste och mest långlivade Madeira-vinet sitt namn. Förekommer i hela världen. Har höga extraktnivåer som ger en stor arom.

Marsanne

Grön druva som används tillsammans med Roussanne i de vita Hermitage viner i Rhone. Ger kraftiga fylliga viner med förhållandevis låg syrahalt. Unga viner har mycket äpple och päron i doften och en ganska enkel fruktig smak.

Muscadelle

Grön druva med tydlig doft av Muskat och som används för att ge extra krydda åt Sauternes.

Muscadet

Grön druva från västra Loire som även kallas Melon de Bourgogne. Ger torra och lätta viner som kan få ganska låg syrahalt om druvorna blir alltför mogna. Ibland får dessa viner vila på jästresterna, sur lie, vilket ger en brödaktig karaktär. Anses bra till skaldjur, skall inte lagras utan drickas unga.

Doft: Mycket neural, nästan ingen doft, lite äpple

Smak: Lite spritzigt, torrt

Land: Frankrike

Muscat

Är en hel druvfamilj med över 200 sorter, däribland Muscat à Petits Grains, Muscat d'Alexandrie och Muskat-Ottonel. En av de äldsta kända druvfamiljerna. Namnet kommer från mysk och anger druvans doft. Skall drickas ungt.

Färg: Gyllengul

Doft: Aromatisk, russin, parfymerad, blommig

Smak: Medelfyllig/fyllig, kryddig, söt eller torr

Land: Frankrike, Österrike, Italien, Cypern

Vintyper: Muscat d´Alexandrie, Asti

Muscat à Petits Grains

Grön druva som ger viner med en myskig, blommig doft som kan vara överväldigande.

Ger söta fortifierade, dvs uppspritade, viner Vins Doux Naturels längs franska medelhavskusten där den kallas Muscat de Frontignan. Kallas Moscato Bianco i Italien och används där i de söta, blomdoftande, mousserande vinerna från Asti i Piemonte. Främsta släktingen i Muscat-familjen

Muscat Blanc

Se Muscat à Petits Grains.

Muscat d'Alexandrie

Muskat-druva av lägre kvalitet och med mindre arom än Muscat à Petits Grains och som kräver varmare klimat, men som då kan ge hög avkastning och höga sockerhalter. Kallas Moscatel de Málaga i Spanien och Moscatel de Setúbal i Portugal.

Muscat de Frontignan

Lokalt namn för Muscat à Petits Grain längs Medelhavskusten.

Muskat-Ottonel

Härstammar från Loire och är korsad med Chasselas. Muscat-lik karaktär, men något nindre parfymerad. Ger torra apéritif-viner i Alsace där den numera är större än Muscat à Petits Grains, medan den vid Neusiedlersee i Österrike använder den till söta dessertviner. Odlas även i Ungern.

Müller-Thurgau

Grön druva som troligen är en korsning mellan Riesling och Sylvaner. Ger lätt aromatiska viner. Tysklands mest odlade druva, men är även vanlig på Nya Zealand.

Ortega

Grön druva som är en ganska ny korsning av Müller-Thurgau och Siegerrebe som uppkallats efter en spansk filosof. Ger mjuka, fylliga, fruktiga viner med en parfymerad doft som påminner om Gewürztraminer.

Palomino

Grön druva som är känd som den främsta Sherry-druvan. Ger i Jerez ganska låga socker och syra-nivåer, men druvorna plockas tidigt och ger en elegant lätthet i bra Fino Sherry.

Parellada

Kataloniens finaste gröna druva som ger de bästa mousserande vinerna i Spanien. Blandas ofta med Xarel-lo och Maccabeu (Viura).

Pedro Ximénez

Grön druva som även kallas PX. Mest känd som en av sherry-druvorna, men odlas i hela södra Spanien. Dominerar helt i bl.a Montilla-Moriles området. Ger neutrala bordsviner med hög alkoholhalt.

Pinot Blanc

Grön druva med en liten, men ren, bouquet. Lite syra, men kompenserar detta med en behaglig mjukhet och livlighet. Troligen muterad från Pinot Gris, men har större avkastning, lägre sockerhalt och mindre arom. Används till mousserande viner i både Alsace och Bourgogne. Kallas Weissburgunder i Tyskland och Pinot Bianco i Italien. Man har länge haft svårigheter att skilja den från Chardonnay och i Australien är Pinot Blanc helt enkelt en synonym för Chardonnay.

Pinot Grigio delle Venezie

Se Pinot Gris.

Pinot Gris

Druva som tidigare kallades Tokay Pinot Gris eller Tokay d’Alsace. Ger robusta, smakrika, fylliga och mjuka viner med mindre syra än Riesling. Känns feta i strukturen och kan ha en rökigt kryddig överton som påminner om Gewürztraminer. "Gris" betyder grå och druvorna kan variera från ljusa till mörka och kan ge både röda och vita viner, även om de oftast används till vitt vin. Mest förknippad med Alsace, men den förekommer även i Ungern där den kallas Szürkebarát (gråbroder), i Tyskland där den kallas Ruländer, i norra Italien där den kallas Pinot Grigio delle Venezie samt i Rumänien, Österrike och Tjeckoslovakien.

Riesling

Grön druva med elegant aromatisk doft som med tiden kan få ett lätt inslag av petroleum. Den kraftfulla spänsten balanseras perfekt av den markerade syran. Lågavkastande druvsort med höga syrahalter och mycket smak som tävlar med Chardonnay om titeln "världens finaste vita druva". Riesling angrips precis som Sémillon lätt av ädelröta.

Friskt, syrligt, smakfullt, kan dofta som olja eller bensin. Lagring ger fylliga viner och en mera utvecklad "olje"-karaktär. Tyskland är en stor producent som gör mycket halvtorra varianter, som även lämpar sig som sällskapsvin. Vinerna har en pigg syra, fräschör och lätthet, speciellt som unga, men de kan även mogna till att ha kropp, elegans och komplexitet. Vinerna från Alsace är alldeles torra och förhållandevis kraftiga, bra matviner. Amerikanska och australiska viner av denna druva är av en helt annan karaktär – de har betydligt mindre syra och kan vanligtvis inte heller åldras som en tysk Riesling kan och doften kännetecknas av skumbananer och tutti-frutti i stället för blommor eller frukter.

Observera att Sémillon/Sauvignon Blanc-viner i Argentina ofta säljs under namnet Riesling.

Färg: Blek

Doft: Frisk, ibland positiv, doft av bensin/olja

Smak: Frisk, syrlig, medelfyllig, blommor, honung

Land: Tyskland, Frankrike, Australien

Vintyper: Rhen, Mosel, Alsace

Sauvignon Blanc

Den förnämsta vita bordeauxdruvan, men odlas även lite varstans i världen. Vanligtvis förknippas druvan med Loire-dalen, men är nu även mycket populär i Australien, Amerika, Nya Zeeland, Sydafrika och Chile.

Vinernas färg är ofta blekt gul med klar dragning mot grönt. Doften är grön och frisk med svart vinbär – vid lagring blir den alltmer grönsaksliknande och myskaktig. Doften i de franska vinerna är mindre än i vinerna från nya världen som har mycket gräs, krusbärsblad och kattkiss i sig. Vissa riktigt stinker! Fruktsyran är hög, ofta så att vinet blir en aning spritsigt. Smaken är lätt och fruktig, mycket fräsch. Vinerna har ofta karaktär av flinta och rök.

Färg: Blek

Doft: Fläder, svart vinbär, krusbär, grön paprika

Smak: Frisk, syrlig, gräsig, medelgyllig, torr

Land: Frankrike, Italien, USA, Nya Zeeland, Chile

Vintyper: Loire, Bordeaux

Sauvignon Gris

Sällsynt druvsort som odlas i liten utsträckning lokalt i Bordeaux, men som ger delikata fylliga vita viner med tilltalande doft av äpple, passionsfrukt och fläder.

Savagnin

Släkting till Gewürztraminer som odlas i Jura söder om Alsace. Känt för det exotiska Vin Jaune, som är ett sherry-liknande vin som kan lagras mycket länge. Ger aromatiska viner som ofta blandas med Chardonnay i de vanliga vinerna från Côtes du Jura. Kallas även för Naturé.

Scheurebe

Grön druva som är en ny korsning mellan Sylvaner och Riesling.Ger utmärkta Auslese-viner med hög syra och en fruktig doft.

Sémillon

Grön druva som ger kraftigt gul färg. Vinerna blir relativt fylliga, får svag arom med lite citruskaraktär. Vid mognad liknar doften mer vax eller lanolin, smaken kan vara svulstig och ha ton av honung, melon och nötter. Sémillon blandas ofta, i Bordeaux t ex nästan alltid med Sauvignon blanc. Sémillons sötma och höga extrakthalt kompletterar Sauvignon blancs skarpa syra och aromrikedom utmärkt vare sig vinet är sött eller torrt.

Odlas, förutom i Sauternes i Frankrike, även på Nya Zealand, Washington State i USA, Chile, Argentina samt Australien.

Doft: Citron, vax, lanolin

Smak: Gräs, citrus, lanolin, honung

Vintyper: Bordeaux

Sercial

Grön druva som ger torr Madeira sin karaktär.Kan utveckla elegant parfymerade viner vid lagring. Den druva som upskattas mest på Madeira.

Silvaner

Grön druva som odlas mest av alla druvor i Alsace beroende på att den ger hög avkastning även i svalare klimat och ej är känslig för röta. Odlas även i Franken i Tyskland där den är känd för de torra Stein-vinerna. Ger okomplicerade, friska, lätt fruktigt saftiga viner. Hög syra, men mindre kropp än Riesling. Ger kraftiga matviner att drickas till husmanskost.

Doft: Neutral doft

Smak: Torr, hög syra, liten oljighet

Land: Frankrike, Tyskland

Tokai Friuliano

Den mest odlade gröna druvan i Friuli i norra Italien. Trots namnet så härstammar druvan ej från någon ungersk druva.Ger viner med en charmig doft, men som är tämligen neutrala.

Trebbiano

Grön druva som är världens mest produktiva vinranka och en av världens största druvsorter. Den anses faktiskt vara den viktigaste vita druvan i Frankrike, men man gör sällan vin av den där utan den används i cognac och armagnac. Det sägs att ju sämre basvinet smakar, desto bättre cognac blir det av vinet. Hemlandet för denna druva är annars Italien, och den är kanske passande för den italienska stilen enligt vilken vita viner helst inte skall ha någon färg och vara torra och neutrala i smaken. Vinerna är blekt citrongula, har nästan ingen doft, mycket syra, liten kropp och mycket neutral smak.

Färg: Citrongul

Doft: Neutral nästan ingen doft

Smak: Neutral smak, mycket syra

Land: Främst Italien men finns över hela världen

Verdejo

Klassisk grön druva som ger eleganta viner i Rueda i Castilla-Léon i Spanien. Ger kvalitetsviner med fin frukt, arom och bra syra.

Verdelho

Grön druva som ingår till minst 60% i de berömda Verdelho-vinerna från Madeira. Den mest odlade druvan på Madeira, men förekommer även i Australien.

Verdicchio

Grön druva som är känd för Verdicchio-vinerna från Marche i Italien. Ger rätt neutrala viner med hög syra. Används även till mousserande vin, Spumante.

Vermentino

Grön druva som är lokalt dominerande på Korsika, men som även odlas på Sardinien. Påminner om vita Rhône-viner med en kraftig, mogen druvarom.

Vernaccia di San Gimignano

Grön druva som odlats i Toscana i Italien sedan antiken.Ger antingen lätta, neutrala viner för snabb konsumtion eller tunga halmgula viner med hög syra och bra lagringspotential. Används mest till torra viner.

Viognier

Grön druva från norra Rhone som ger gyllene viner med aromatisk och blommig doft av violer, aprikos, persikor och ibland mysk. Dricks unga och smaken är måttligt syrarik med mjukt fyllig konsistens som orsakas av den höga alkoholhalten, ca 13 %. Ger några av Frankrikes dyraste vita viner i Condrieu och Château Grillet i norra Rhône.

Viura

Grön druva som tillsammans med Malvasia ger vit Rioja. Kallas även Macabeo eller Maccabeu. Ger fruktiga och aromatiska viner med bra lagringspotential.

Weissburgunder

Se Pinot Blanc.

Weisser Riesling

Se Riesling.

Welschriesling

Avlägsen släkting till "äkta" Riesling som är av betydligt enklare karaktär, men som drar nytta av namnlikheten. Kalas även Riesling Italico, Laski Riesling och Olaszriesling.